Svartklubben – en övning i tillgänglighet

Svartklubben: Mat och musik i mörkerI går kväll var jag på Svartklubben i Stockholm. Jobbar man med tillgänglighet eller tjänstedesign så är det en väldigt intressant övning. Svartklubben är en restaurang som drivs av en blind krögare vid namn Ulf. Alla servitörer är synskadade och inuti lokalen är det TOTALT MÖRKER.

Man blir väldigt väl mottagen vid ingången av en seende, men när man väl har fått sin välkomstdryck och ska gå in i restaurangen så tar Ulf emot och ledsagar in i mörkret. Man blir placerad vid ett bord med sitt sällskap och andra sällskap, som man bara vet namnet på. Sen är det bara att försöka känna sig runt och hitta glas, flasköppnare och bestick. Personalen är extremt trevlig. Middagen är förbeställd och är en 2- eller 3-rätters, vad man äter får man inte veta och äter man specialkost så har personalen superkoll på det. Sen är det bara att famla runt när maten kommer och försöka få upp den på gaffeln – fast det är ju ingen som ser om man petar lite med fingrarna.

Ur tillgänglighetsperspektiv ger kvällen en liten insikt i hur det kan vara att vara synskadad. Inte vardagen och livet förstås, men hur man använder sina sinnen. Ljud, lukt och beröring blir mycket starkare, och det är en riktig mindfulnessövning när man äter. Man är helt utelämnad till personalen, men bemötandet är så trevligt att man känner sig helt trygg.

Reflekterar man över kommunikation så märker man hur mycket man vanligtvis kommunicerar med ögon och minspel, nu gäller kommunikation med röstläge och ton och beröring istället. Det är – i alla fall för mej – bra mycket svårare. Sen är det ju en mängd uttryck som blir lite märkliga när man samtalar i mörker: “Jag ser till (gör) så att det händer”, “Sist vi sågs (träffades)” och “Jag ser (vet) inte hur…” till exempel.

Efter 3 timmar i mörker kan man konstatera att det inte bara är nackdelar. Man är väldigt “här och nu” när ingen fibblar med mobiler, man måste ha tillit, både till personalen och till sina sinnen och personlighet väger mycket tyngre än utseende. Sen var det väldigt intressant att komma ut i ljuset igen och se hur dem man pratat med såg ut. Skulle rekommendera en kväll där, både för en trevlig kväll och insikterna man får. Jag har ingen bild att dela på hur det såg ut, för det har jag ingen aning om!

Svartklubbens hemsida: svartklubben.com

Advertisements

Bättre miljö! Kreativ Co-Creation workshop på Geek Girls 2016 @Tekniska museet

Idegenererande workshopGeek Girl #GGM16 är ett fantastiskt bra ordnat event för att få fler tjejer och kvinnor intresserade i tech. #womenintech. På lördagen samlades runt 200 personer kring ämnet på @Tekniskamuseet.

Jag faciliterade en workshop kring ämnet “Nya idéer för en bättre värld” där vi använde Co-Creation processen i en workshop för att försöka minska sitt fotavtryck och öka sitt handavtryck på miljön.

Ett 20-tal deltagare idégenererade kring hur man tillsammans kan göra världen till ett bättre ställe. #bettertogetHer Vad kan man själv göra för att påverka miljön?

Co-Creation process och Service Design process

Vi började med att intervjua varandra kring 4 problemområden: Mat/Livsmedel, Transport, Jobb och Hem för att hitta svårigheterna med att vara miljövänlig. Sedan genererade vi fram idéer kring detta, och nya idéer för en bättre värld fanns det gott om. Här är några av de bästa.

Mat/Livsmedel

Största utmaningarna: Svårigheterna kring att vara miljövänlig kring mat och livsmedel är att sina ändra vanor. Ändra vanor är ju bland det svåraste som finns. “Kött är ju gott och lätt att laga, jag vet ju redan hur man gör”. Men hur ändrar man dessa vanor?

Hållbara livsmedel
Några tänkbara lösningar:
Man börjar redan i skolan med att lära barn hur man äter hållbart. Mindre kött, upplyser om farorna med kött, både för hälsan och miljön. Man inför vegetariska dagar i skolmatsalen. På hemkunskapen lär sig barn laga vegetariska recept. Klokt att börja redan i barnsben!

Transport

Största utmaningarna:
Med transport upplevde man att det svåraste var att frakta stora skrymmande saker, de mer dagliga sakerna har man redan funderat över, men de udda tillfällen man ska transportera något stort ställer till problem.

Hållbar transport
Några tänkbara lösningar:
Lösningar på detta är t ex att man kan låna eller hyra transportmedel för att transportera skrymmande saker. T ex en cykel med flak, en pirra och även samordna detta med andra. Klokt tycker vi!

Jobb

Största utmaningarna:
På arbetsplatsen upplever man att det är svårt att påverka. Man vill kanske inte sticka ut och vara “den besvärliga som tjatar om miljön”. Kanske företaget man jobbar för inte har en tydlig miljöpolicy.

Hållbara arbetsplatser
Några tänkbara lösningar:
Man föregår själv med gott exempel, men samordnar sig även med andra och kommer överens om vilka “regler” man ska följa på jobbet, så att man slipper sticka ut. Det handlar mycket om att förändra attityder och påverka andras inställningar. Som sagt, börjar man själv så kanske andra följer efter.

Hem

Största utmaningarna:
För att vara med miljövänlig i hemmet krävs motivation. Man får ingen synlig belöning för att man gör ganska “tråkiga” saker, som återvinner och släcker lamporna när man använt badrummet, eller stänger av duschvattnet när man tvålar in sig.

Hållbart hem
Några tänkbara lösningar:
Idéerna mynnade ut i “en färdig produkt”. Det är en dashboard som sitter i varje fastighet där de boende får poäng och belöningar när det är duktiga. Kommunen kan vara med och påverka vad som ska ge poäng och vilka områden som ska prioriteras. Alla kan se hur man ligger till och få positiv förstärkning. Så här borde man tänka när man bygger nya hus!

Ett stort tack till alla deltagare som var sååå duktiga! Jättekul!

Good vs bad usability

WUD – World Usability Day 2015 is coming up, so it’s good to start to think about theses things… here is how simple it can be.

good-bad-remote

Standarder, guidelines, rekommendationer och lagar för användbarhet

usabilityDet finns många standarder, guidelines, rekommendationer och till och med lagar för att bygga användbara hemsidor, IT system och tjänster. Här är en sammanställning.

(Japp, den här artikeln är en blandning av svenska och engelska… eftersom det är copy paste från olika ställen… men jag tror du fixar att läsa det. 🙂 )

Definitions of usability

  • Accessibility (tillgänglighet)
    Usability of a product, service, environment or facility by people with the widest range of capabilities. [SOURCE: ISO 9241-171]
  • Usability (användbarhet)
    Extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use. (Adapted from ISO 9241-11:1998.)
  • Context of use
    Users, tasks, equipment (hardware, software and materials), and the physical and social environments in which a product is used. [SOURCE: ISO 9241-11:1998]
  • Effectiveness (effektivitet)
    Accuracy and completeness with which users achieve specified goals. [SOURCE: ISO 9241-11:1998]
  • Efficiency (måluppfyllnad)
    Resources expended in relation to the accuracy and completeness with which users achieve goals. [SOURCE: ISO 9241-11:1998]
  • Satisfaction (användartillfredsställesle)
    Freedom from discomfort, and positive attitudes towards the use of the product. [SOURCE: ISO 9241-11:1998]

Vad är skillnaden mellan användbarhet och tillgänglighet?

Ett citat från “Att beställa användbara it system” beskriver detta bra.
http://www.anvandningsforum.se/wp-content/uploads/2014/06/att-bestalla-anvandbara-it-system.pdf
“För att få ett ytterligare perspektiv på frågan om hur begreppen “användbarhet” och “tillgänglighet” förhåller sig till varandra kan vi konstatera att användbarhet och tillgänglighet förutsätter varandra. En bra produkt för bred användning måste vara både användbar och tillgänglig. En stekpanna som steker jämnt och effektivt men som är mycket tung att hålla i handen är användbar men inte tillgänglig. En lätt stekpanna med ojämn botten är tillgänglig men inte användbar.“

Standarder

ISO 9241 201 – Ergonomics of human-system interaction — Part 210: Human-centred design for interactive systems
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-210:ed-1:v1:en
Human-centred design is an approach to interactive systems development that aims to make systems usable and useful by focusing on the users, their needs and requirements, and by applying human factors/ergonomics, and usability knowledge and techniques. This approach enhances effectiveness and efficiency, improves human well-being, user satisfaction, accessibility and sustainability; and counteracts possible adverse effects of use on human health, safety and performance.
There is a substantial body of human factors/ergonomics and usability knowledge about how human-centred design can be organized and used effectively. This part of ISO 9241 aims to make this information available to help those responsible for managing hardware and software design and re-design processes to identify and plan effective and timely human-centred design activities.
The human-centred approach to design described in this part of ISO 9241 complements existing systems design approaches. It can be incorporated in approaches as diverse as object-oriented, waterfall and rapid application development.

ISO/IEC 40500:2012 – Information technology — W3C Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0
http://www.w3.org/TR/WCAG20/
ISO/IEC 40500:2012 [Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0] covers a wide range of recommendations for making Web content more accessible. Following these guidelines will make content accessible to a wider range of people with disabilities, including blindness and low vision, deafness and hearing loss, learning disabilities, cognitive limitations, limited movement, speech disabilities, photo-sensitivity and combinations of these. Following these guidelines will also often make your Web content more usable to users in general.
WCAG 2.0 success criteria are written as testable statements that are not technology-specific. Guidance about satisfying the success criteria in specific technologies, as well as general information about interpreting the success criteria, is provided in separate documents.

ISO 9241 11 – Ergonomic requirements for office work with visual display terminals (VDTs) — Part 11: Guidance on usability
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-11:ed-1:v1:en
The objective of designing and evaluating visual display terminals for usability is to enable users to achieve goals and meet needs in a particular context of use. ISO 9241-11 explains the benefits of measuring usability in terms of user performance and satisfaction. These are measured by the extent to which the intended goals of use are achieved, the resources that have to be expended to achieve the intended goals, and the extent to which the user finds the use of the product acceptable.
ISO 9241-11 emphasizes that visual display terminal usability is dependent on the context of use and that the level of usability achieved will depend on the specific circumstances in which a product is used. The context of use consists of the users, tasks, equipment (hardware, software and materials), and the physical and social environments which may all influence the usability of a product in a work system. Measures of user performance and satisfaction assess the overall work system, and, when a product is the focus of concern, these measures provide information about the usability of that product in the particular context of use provided by the rest of the work system. The effects of changes in other components of the work system, such as the amount of user training, or the improvement of the lighting, can also be measured by user performance and satisfaction.

ISO 26000:2010 – Guidance on social responsibility
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:26000:ed-1:v1:en
ISO 26000:2010 provides guidance rather than requirements, it helps clarify what social responsibility is, helps businesses and organizations translate principles into effective actions and shares best practices relating to social responsibility, globally. It is aimed at all types of organizations regardless of their activity, size or location.
The standard was launched in 2010 following five years of negotiations between many different stakeholders across the world. Representatives from government, NGOs, industry, consumer groups and labour organizations around the world were involved in its development, which means it represents an international consensus.

ISO/TR 18529:2000 – Ergonomics — Ergonomics of human-system interaction — Human-centred lifecycle process descriptions
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:tr:18529:ed-1:v1:en
This document is intended to assist those involved in the design, use and assessment of lifecycle processes for systems, hardware and software. It presents a definition of the processes which comprise a human-centred approach and lists their components, outcomes and the information used and produced. The intention is to inform the users of process models who want to take account of human-centred processes in system, hardware and software lifecycles.

Europeisk standard EN 301 549 – Accessibility requirements suitable for public procurement of ICT products and services in Europe
http://www.etsi.org/deliver/etsi_en/301500_301599/301549/01.01.01_60/en_301549v010101p.pdf
The primary objective of this proposal was to produce a European Standard (EN) (the present document) that sets out in a single source, detailed, practical and quantifiable functional accessibility requirements that take note of global initiatives in that field and which are applicable to all Information and Communication Technology (ICT) products and services identified in Phase I of the Mandate (TR 102 612 [i.9) and usable in public procurement.

Lagar

Diskriminieringslag SFS 2008:567
http://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/
Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Paragraf 4:3:
Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till

  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
  • varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
  • andra omständigheter av betydelse,

Guidelines

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0
http://www.w3.org/TR/WCAG/
WC3 recommendations from 2008:
4 principles as a foundation for Web accessibility: perceivable, operable, understandable, and robust and 12 guidelines to make contact more accessible:

  1. Perceivable
    1.1 Provide text alternatives for any non-text content so that it can be changed into other forms people need, such as large print, braille, speech, symbols or simpler language.
    1.2 Provide alternatives for time-based media.
    1.3 Create content that can be presented in different ways (for example simpler layout) without losing information or structure.
    1.4 Make it easier for users to see and hear content including separating foreground from background.
  2. Operable
    2.1 Make all functionality available from a keyboard.
    2.2 Provide users enough time to read and use content.
    2.3 Do not design content in a way that is known to cause seizures.
    2.4 Provide ways to help users navigate, find content, and determine where they are.
  3. Understandable
    3.1 Make text content readable and understandable.
    3.2 Make Web pages appear and operate in predictable ways.
    3.3 Help users avoid and correct mistakes.
  4. Robust
    4.1 Maximize compatibility with current and future user agents, including assistive technologies.
    Success criterias measurements: A (lowest), AA, and AAA (highest)

10 golden rules in accessible Web design
From European Commission – Information providers guide – The EU Internet Handbook
http://ec.europa.eu/ipg/standards/accessibility/10_rules/index_en.htm
Check and apply 10 golden rules that solve 80% of the accessibility barriers when correctly applied:

  • Provide text alternatives
  • Structure contents
  • Avoid dependence on a single sense
  • Make all functionalities keyboard accessible
  • Give users enough time
  • Avoid interferences
  • Identify hyperlinks and contents
  • Make navigation interfaces consistent
  • Help users avoid mistakes
  • Ensure compatibility

Mätverktyg

UsersAward
http://tcodevelopment.se/usersaward/usersaward-sjalvtest/

UsersAward grundades 1998 av LO och TCO. Syftet med verksamheten är att bidra till mer användbar och effektivare IT i arbetslivet. Bland annat har UsersAward delat ut Användarnas IT-pris, certifierat mjukvara samt gjort ett flertal större kartläggningar av IT-användning inom bland annat vården, industrin och bank- och finanssektorn. Sedan 2013 drivs UsersAward av TCO Development.

SUS – System Usability Scale
A SUS test covers:
▪ Effectiveness (the ability of users to complete tasks).
▪ Efficiency (how difficult it was to perform the task).
▪ Satisfaction (how the users felt when performing the task).
Summary of SUS test in english:
https://malinfabbri.com/2013/03/26/sus-system-usability-scale-a-summary/
Sammanställning av SUS mätning på svenska:
https://malinfabbri.com/2013/03/26/sus-matning-test-av-anvandbarheten-av-ett-system-som-helhet/

Funka.nu
http://www.funka.com/om-funka/nyheter/sv/funka-utvecklar-matmetoden-for-eu-kommissionens-forslag-till-direktiv/
EEU-kommissionen har gett Funka i uppdrag att ta fram en europeisk metod för att mäta webbtillgänglighet inför det kommande direktivet. Projektet kallas SMART 2014/0061 Monitoring methodologies for web-accessibility in the European Union. I uppdraget ingår att kartlägga de nationella mätmetoder som finns i dag och granska dessa med jämförande tester. Dels för att undersöka metodernas kvalitet och tillförlitlighet, men också för att få fram ett slags minsta gemensamma nämnare. Beräknas vara klart 31 december 2015.

ISO/TS 20282-2:2013 – Usability of consumer products and products for public use
http://www.iso.org/iso/home/store/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=62733

ISO/TS 20282:2013 specifies a user-based summative test method for the measurement of the usability and/or accessibility of consumer products and products for public use (including walk-up-and-use products) for one or more specific user groups. This test method treats accessibility as a special case of usability where the users taking part in the test represent the extremes of the range of characteristics and capabilities within the general user population. When the test method refers to usability, the method can also be used to test accessibility (unless otherwise specified).

Rapportering av användartester

ISO/IEC 25062:2006 Software engineering — Software product Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) — Common Industry Format (CIF) for usability test reports
http://www.iso.org/iso/home/store/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=43046

ISO/IEC 25062:2006 provides a standard method for reporting usability test findings. The format is designed for reporting results of formal usability tests in which quantitative measurements were collected, and is particularly appropriate for summative/comparative testing. The CIF does not indicate how to perform a usability test but provides guidance on how to report the results of a usability test. The CIF targets two audiences: usability professionals and stakeholders in an organization. Stakeholders can use the usability data to help make informed decisions concerning the release of software products or the procurement of such products.
The format includes the following elements:

  • the description of the product,
  • the goals of the test,
  • the test participants
  • the tasks the users were asked to perform,
  • the experimental design of the test,
  • the method or process by which the test was conducted,
  • the usability measures and data collection methods, and
  • the numerical results.

Organisationer

SIS – Swedish Standards Institute
http://www.sis.se/en/
National and international standards. SIS Förlag AB, publishes and sells standards and manuals.

MTM – Myndigheten för tillgängliga medier
http://mtm.se/
Produktion och distribution av talböcker, punktskrifter och lättläst litteratur, tex böcker och tidningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten
https://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/
Tillgänglighet i skolan

Extra läsning

Att beställa användbara IT system – Hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen
https://www.anvandningsforum.se/rapport-att-bestalla-anvandbara-it-system/

WebAIM – Web accessibility in mind
About accessibility in regards to people with cognitive disabilities:
http://webaim.org/articles/cognitive/conceptualize/

UXbooth – What on Earth is ISO 9241?
A pretty “non academic” nice to read article about about iso standards:
http://www.uxbooth.com/articles/what-on-earth-is-iso-9241/

Lycka till nu med att göra bra tjänster!

Rör inte mina grejor! Reaktioner på förändringar OCH när man mäter användbarhet

System, webbplatser och appar blir gamla. De måste uppdateras. Ny funktionalitet, nya användarflöden och nya verktyg är ofta ett resultat av detta. Många användare gillar – eller åtminstone tolererar – förändring, för andra är det mycket upprörande – på gränsen till en kris när du “flytta deras grejer”. Att mäta användbarheten i mitten av en “kris” ger inte ett rättvist resultat till det nya systemet.

Först lite om den känslomässiga resan för användaren. Den känslomässiga kurvan en användare går igenom när du uppdaterar deras favorit-webbplats kan speglas med samma kurva som när någon genomgår en personlig kris. Men känslorna är självklart inte så djupa, sårande och smärtsamma som i en personlig kris, men de följer samma mönster.

Informationsbehov under en förändringDet finns sätt att hantera detta. Oftast med information. Och rätt slags information vid rätt tidpunkt.
Continue reading →

Don’t move my stuff! Reaction to change AND when to measure usability

Systems, websites and apps get old. They need to be updated. New functionality or a new user flows may be a result of this. Some users like – or at least tolerate – change. But, some users find it very upsetting, on the verge of a crisis when you “move their stuff”. To measure usability in the middle of a crisis would not give a fair result to the new system.

First a little about the emotional journey of the user. The emotional curve a user goes though when they get upset because you update their favourite website can be the same curve as when having a personal crisis. Though, the feelings are not as deep, hurtful and painful, they still follow the same pattern.

Information needed during a changeThere are ways to handle this – usually with information. And that is the right kind of information at the right time.
Continue reading →

När hjältar faller

iphone-musikspelare

Musikspelare: För att ta bort något i musikspelaren är det ett swipe och 1 klick

iPhones styrka har alltid varit gränssnittet och användarvänligheten, så när man designar en app är det ju självklart att man följer best practice och gör som Apple gör. De är ju användbarhetens hyllade hjältar.

Continue reading →

Mäta känslor i ett användartest – hur och varför

Mäta känslor

Den översta mätskalan med gubbar är den intervjupersonen sätter. Den undre med siffror är den som intervjuaren ser.

Känslor är subjektiva och kan vara svåra att mäta. Vad betyder egentligen ”Jättemycket” och betyder det samma sak för alla? Nej, så klart inte, men för att kunna sätta ett betyg på en produkt eller tjänst kan det vara bra att få en lite mer objektiv tolkning av uttrycket.

Continue reading →

Bredd och djup på olika undersökningsmetoder – en översikt

Vad är skillnaden på olika undersökningsmetoder som enkäter, paneler, fokusgrupper, gruppintervjuer och djupintervjuer? Vilka ska man använda när man vill säkerställa något statistiskt och vilka ska man använda när man vill gräva djupare? Medvetandet har olika nivåer och olika undersökningsmetoder når olika djupt.

Continue reading →

Dryga iPhoneanvändare eller engagerade Androidanvändare?

android-appleEtt företags smartphone appar skulle testas, en app för Android och en för iPhone. Båda apparna är jämförbara i utseende, funktion och tjänster.

Under rekryteringen av användare till användartesterna kontaktades 40 Android och 50 iPhone användare – som under de senaste 2 månaderna har lämnat feedback i respektive app. Båda grupperna fick exakt likadana e-postutskick om att jag ville ställa några frågor angående apparna men behövde deras telefonnummer – de hade bara lämnat e-post i formuläret.

Ett märkligt fenomen var att en mycket högre andel Android användare än iPhone användare svarar på mejlet och vill vara med i undersökningen. 22 (eller 55 %) av Androidanvändarna och 6 (eller 12 %) av iPhone användare svarade och återkom med sina telefonnummer, villiga att bli intervjuade.

Continue reading →